Svärd.
Jag skulle vilja vara sjuk imorgon, och bara sova bort all skit. Dessvärre har vi prov på "A brief history of Britain" som jag känner att jag inte kan missa.
Jag är så förbannad, om jag ska vara ärlig.
För lätt.
Det är en såndär "åh-så-trött-och-sliten-jag-är"-period nu. Allt jag kan tänka på är sen, och jag skulle ge mycket för att få krypa under täcket och ligga där i värmen fram tills.. Ja. Framtills sen iallafall. Imorgon har jag en välbehövd sovmorgon till kl 11. Då banne-mig ska det sovas. Nu känner jag för att lägga mig litegrand på tangentbordet och bara glömma saker som tränger sig på.
Jag har insett en massa konstiga saker under de senaste dagarna.. Både bra och dåliga förstås, men de har fått mig att tänka. Tror jag iallafall.
Singleton gjorde mig merry merry happy förut genom att säga att jag hade en naturbegåvning i skrift. Mamma är stolt och säger att jag kommer att bli bibliotikarie eller författare när jag blir stor (när blir man stor?). Jag tycker att hon är negativ. När jag var liten skulle jag ut och se världen, och jag skulle bli den första kvinnliga F1-föraren, som tävlade på elit-nivå ihop med Schumacher och de andra stora namnen. Inte en beige bibliotikarie.
Jag saknar Roger i all stressen. Det vore skönt med just hans varma famn att krypa upp i. Trots vårens alla upptåg att se fram emot, så är det nog det som jag ser fram emot mest.
*Senare*
Jag och mamma diskuterar högskola som en följd av Ewas föredrag på mentorstiden i förmiddags. Efter en stund utbrister mamma till sin stora glädje och min stora skräck: "Ja men vad bra! Då kan ju du börja jobba på resebyrå!"
mamma lilla.
vik hädan, du tyrann!
Jag ringde vårdcentralen förut och ville ha hjälp. Grr. jag blir arg på mig själv för att jag hoppas på att få någon sådan. Jag bor kanske i fel stad, som Roger säger. Jag får flytta sen helt enkelt.
Were the action is i sommar kanske? Foo fighters är med - jag är sugen!
I will kill you all, there's nothing you can do about it!
Nazi-chlimachterie?
Igår åkte vi till Lidköping. Vi skulle gå på slagsmålsklubben. Kvällen blev inte riktigt som vi planerat, men vi löste det tillslut. Frej var sjuk och i Tyskland börjar alla ord med "nazi". Jag skrattade mycket, och vi gick en mil till Donken. Vi fick gå igenom en skog, och korsa en lerig rondell innan vi var framme. Jag förstår inte placeringen av Lidköpings Donken. "Pax för njurarna!"
Sen åkte vi buss och Ticnet hade en ful min när han sov. Jag och Dauko steg av i Varnhem där hennes pappa satt i deras söta "skolåde-bil" och väntade. Väl hemma hos "karoliny" (sebbes påhitt) kokade vi te och såg på film. Vi skrattade jättemycket åt...allt. Vi gick och lade oss klockan halv 7 på morgonen, på Daukos golv.
När vi vaknade i morses sken solen för första gången på evigheter. Jag blev så glad att jag glömde bort att jag var trött. Vi tog tåget in till stan och köpte choklad. Sen.. var faster och kusin här, och jag hostade. Alla blev irriterade och jag blev lite halv-ledsen. Gick för att sätta mig och plugga. NEJ. För mamma krävde att få sitta här. FÖr det var viktigt, tyligen. Jag gick runt i 2 timamr och hade panik över att jag inte kunde plugga. Jag fick sätta mig här, tillslut. Och.. jag kan inte skriva ett ord. helvete. Det är åt helvete.
Jag ska skona folk från mycket mer text. Det blev visst rätt mycket
Sonic sea
Jag visste inte att det kunde vara såhär. Inte så extremt. Är det jag? Tydligen.
Jag lugnar ned mig, andas djupare, försöker titta en gång till. Nej. Det går inte. Är det så det är alltså?
Jag blir helt varm av en rysning över ryggen. Jag är så obeskrivligt glad.
Oh, miss Fine.
Vaken, jag har inte sovit på flera da'r
Jag ligger naken, min hud den saknar närheten som var
Mina tankar, svävar mellan dröm och fantasi
Mitt hjärta det bankar, längtar efter det som är förbi
Att känna sig delad
Hur jag än vrider mig så får jag aldrig sitta bekvämt, för de platser som är bekväma är alltid upptagna. Alla platser är upptagna. Men vart i hela friden är min plats då? Jag letar förgäves, men den finns inte ens med på kartan. Alla platser är slutsålda, och jag upptäcker att jag inte har någon biljett. Jag får helt enkelt stå upp, och jag skymmer alla som sitter bakom. Alla skriker argt: "flytta på dig, du står i vägen!" Jag flyttar på mig, givetvis, men jag känner mig lite dum över att ha ställt till med besvär, så jag försöker be om ursäkt.
Försent - alla är redan såpass irriterade att de inte är villiga att lyssna på mitt obetydliga nonsens.
Obetydligt nonsens det är ju vad det är. Värt ingenting. Det är lika bra att gå därifrån, tänker jag, men gör det inte. Jag stannar. Jag känner inte någon - ingen känner mig. Och ingen, ingen hör längre. De har slutat att lyssna nu. Jag ger upp och tänker gå hem till mig. Tack och adjö, kära vänner, alla ni på läktaren. Det är lugnt, jag behöver inte sitta, jag kan stå upp. inget besvär för min del. Jag behöver ändå sträcka på benen.. ska jag köpa popcorn till dig när jag ändå är uppe och springer kanske? Självklart. Det är ju vad jag lever för! Och visst kan jag kyssa dina skor - det är ju bara roligt. Ja, ni på läktaren, ni är verkligen bäst. tack tack, men jag måste gå hem nu. Nej, ni måste inte säga hejdå.
Kom ge mig jorden vi lever av., och jag ska stanna kvar.
Jag finns bredvid ändå.
Märkestagning idag på Simlärar-kursen. Simmade 1000 meter och fick ont i axeln, men jag kände mig ändå nöjd över dagens lektion. Ser fram emot nästa vecka då våra simskole-grupper kommer!
Sen hostar jag som en tok. Jag har ingen aning om varför, men det kan hänga ihop med harklandet jag drogs med hela sommaren. Anyhow så går jag på bricanyl, bafusin och alvedon at the moment. Det går väl halv-bra.
Senare..
Jag har skrattat åt Sofie hela dagen: "Det är en kross-hjälm!" *skriker och pekar*
Men.. det var inte vad jag planerade att skriva. jag vet inte riktigt vad jag ville. Jag är bara trött och har ont i fingrarna och huvudet. Jag borde kanske helt enkelt gå och lägga mig.
Nanna utmanar.
Wellwellwelllll. Fine by me.
ETT: Jag är fruktansvärt rädd för djupa, mörka vatten, och jag tål knappt när folk pratar om det.
TVÅ: Leverpastej är bland det äckligaste jag vet. Jag har inte tagit i det (inte ens när det legat i en plastpåse) på flera år.
TRE: Jag tycker att det är sjukt roligt att slå in paket; typ julklappar, födelsedagspresenter..
FYRA: När jag var liten var jag besatt av Backstreet boys = jag kan de flesta låtar med gruppen.
FEM: Jag är anti allt som har med tobak att göra och anser att det borde förbjudas el. alternativt helt enkelt försvinna från jordens yta. Giftiga j*vla skit som folk frivilligt får i sig. Det är synd att de inte sätter sin hälsa högre än vad de gör. Nej. Det finns ingen nytta med det NÅGONSTANS och folk mår bara dåligt.
SEX: Jag är besatt av kläder, men jag är allt annat än en bra konsument. Jag betalar aldrig någonting för mina kläder (inte mycket iallafall). Second hand är härligt!
SJU: Jag har som mest kreativ inspiration på natten.
Yeh. Varsågod Nanna. Jag tänker nog inte utmana någon (det skulle väl vara Elias då kanske).
2008: nytt år - nya misstag
Hos endel ger det möjlighet till att börja om från det man vill ha avslutat, eller kanske att passa på att göra en förändring eller förbättring i sitt liv, och hos andra ger det bara en känsla av att tiden går för fort.
Min pappa, till exempel, tar vara på årskiftet genom att sluta äta kött. Jag har inte gett mig själv ett löfte, än, men jag är nog av den senare typen människor. Som undrar vart tiden tar vägen. Sen vet jag inte hur missnöjd jag är över situationen. Det kan ju vara positivt också. Jag tänker iallafall inte sluta äta godis, börja träna, eller bli vegetarian. Inte för att det har bytt år iallafall. Men jag skulle väl kunna tänka mig att prova på alla tre sakerna om jag kände för det, men inte just nu.
Nu ska jag tralla ut i mitt kök och ta mig en fudge (ni vet en såndär godis). Sen bär det av vidare ner till grannen och sedan ner till källaren. Mamma var nämligen snäll nog att köpa akrylfärger till mig häromdagen som jag längtat efter att få inviga. Och vem är inte bäst att ha vid sin sida då, om inte Nanna?
