Onsdagsklagan
Pratade med Roger idag, han lät glad. Jag blev glad men tyckte nog att jag saknade honom. På något sätt kändes hela situationen hopplös - precis som jag har vetat hela tiden att jag kommer att tycka.
Såg på Chicago och måste helt enkelt köpa den filmen på stört. Hade nästan glömt av hur bra den är. Cell block tango säger jag bara. Nu klagar mor min på oredan i mitt rum. "För mycket kläder" säger hon. Uh, skänk mig lite trötthet så att jag kan gå och sova istället. Snälla. Hej.
Potato love
Om 2 veckor kommer nån étranger hit och bor hos mig, och vi ska få ett nytt kök. Om 4 veckor åker jag och Dauko till playa del Berlin for eine week. Jag längtar. På fredag har roger varit borta i 4 veckor. Oj, redan? Kate åker hem om 3 månader.
Tid är en skum sak.
Blandat.
Gick med Dauko, Karin, Kate och Frida till lilla blå och drack varm choklad idag - mysigt! Sitter här hemma och filosoferar över vad som händer på andra sidan jorden. Ska plugga på svenskaprov om en stund, men kanske syr litegrand först. Hittade en grym klänning på röda korset häromdagen, föreställ er: Fiona i "Shrek". Typ så. Så den måste ju sys om så att det skriker om det.
Nej, har nån hört om den grymma konstutställningen som SF arrangerar i Plantis i januari? Jag blev helt överlycklig. Och på fredag är det reaggy-klubb på torget, i samband med cittaslow. Falköping kan vara bra mysigt ibland.
Keeping heads above the water and feet into the shoes
Desperado
Var ute och sprang förut, som en tok. Mamma och Pappa cyklade bredvid. Min astma, eller vad som nu sätter käppar i hjulet för min hals suger. Jag blir aldrig av med förkyldningen som suttit kvar sen i november 07. Det är snart ett år. Jag sitter här och dricker på mitt te och hoppas att det hjälper åtminstone litegrand.
Fredagen bjöd på fika och mys på Norma Jean i Skövde, tillsammans med Dauko och en superny bekantskap vid namn Kate. Kvällens dialog fördes på engelska, då Kate råkade vara en australiensare som bara varit i Sverige i 2 veckor. Det var sjukt intressant att testa på att bruka språket som för min del legat dött en bra stund, eftersom vi i SP06b haft "engelskaläraren som gud glömde" de senaste två åren.
Imorgon är premiärdag för min simskola som jag tillsammans med två tjejer till ska träna nu i höst. Ska bli mysigt och skönt att komma tillbaka i simtränar-rollen igen. Mina måndagar är fulla med grejer mellan 8 - 20 i stort sett framöver, och resten av veckorna är inte mycket bättre. Jag tror att det är bra, för då försvinner tiden och jag får kanske lite lugn och ro i mitt annars oroliga sinne.
Jag valde att dö.
Idag är jag arg och irriterad. Det tar liksom övertaget. Jag vet inte när jag blev så besviken sist. Samtidigt vet jag om att det inte är någon idé. Det är ju jag som hamnar i underläge och har fel till sist ändå. Vad jag inte förstår, och vad som gör mig förvirrad är allt det här. Har vi tid för det? Jag har panik sen veckor tillbaka. Jag vill inte förstöra någonting nu, men uppenbarligen gör jag ju. Jag avskyr mig själv.
Fan.
Jag kan knappt säga att jag är irriterad längre. Känner mig mer ledsen. Förlåt, det är mitt fel. Jag vill aldrig begära någonting, jag vill aldrig vara en börda. Ändå gör jag. Fan.
Fånig måndag.
mig fånig och hoppas
på att Roger dyker upp
ikväll. Min Roger.
Men innan dess hade
jag tänkt att hinna med
att åka bort till
secondhand med mamma
och dumpa grejer/kläder
och därefter repa, vilket
kommer att vara
påfrestande då mitt
huvud ogillar höga ljud
för tillfället. Så har det
varit mest hela dagen,
sen jag gick upp i morses.
Jag hällde upp en skål
a-fil till frukost, lyckligt
ovetande. Det var nog
det sämsta jag gjort på
länge. Jag låg i
fosterställning på sängen
och hyperventilerade/mådde
illa i 45 minuter efter att
ha satt i mig en halv deciliter. Fan ta a-fil med aphidofilus (eller vad det nu heter), "den snälla bakterien". Jag har mått illa till och från hela dagen tack vare den.
Karate boogie
Vaknade standardtid idag (dvs, för en natt-jobbare som jag, vid 12-snåret), och har egentligen inte gjort någonting utöver att repa 2 timmar mitt på dagen - kassaste tiden ever då den förstörde ungefär hela min dag och dess potentiella aktiviteter. Men man får kompromissa. Fast jag är arg nu i eferhand för att jag är sjukt rastlös och utan chanser att lösa det (typ). Min planerade kvällsaktivitet blev mamma-kär och ville stanna kvar ute i bushen, så jag fick bli utan. Det är lätt repets fel. Jag tänker ju inte skylla på något annat, möjligvis jobbet isåfall. Nu är jag för en gångs skull fast hemma hela veckan. Det är också halvkass.
Och internet fungerar knappt. Eller om det är min dator. Kass är det iallafall. Och segt. Hade det varit project runway på tv nu hade min kväll varit räddad. Men det är det ju självklart inte. Jag tänker helt enkelt sitta här och tjura.
Ont om tid.
övrigt känns en
Söndag, har hittills
inte bjudit på
överdrivet mycket
att göra. Träffade
Jesper på jobbet
inatt som tyckte att
jag skulle hänka
på till en fest ikväll.
Låter helt okej.
bara en veckas jobb
kvar nu, och Nanna
flyttar om 6 dagar.
Hjälp!
Om en vecka, ungefär vid den här tiden, så står jag på the stage of Plantis tillsammans med resten av Vinklad. Jag räknar fan med att folk kommer dit nu, och hör sen. Men det är galet. Jag har ju alltid tyckt att hela konceptet är så stort. Och så ska vi vara med. Det känns som om man kommit en bit på väg. Sen är det kanske som Qurille säger också. Vi är nog i fel stad. Men hell yeah, fel stad eller inte, jag räknar med de "inbitna" lyssnarnas stöd på lördag, på maratonrock i Falköping.
Allting är "bara" veckor bort. Jävel var saker rullar på. Jag avskyr det.
Indirekt resfeber.
- No I'm not!
Såg på mysigaste RENT för säkert 100:de
gången, men denna gången med mina
mys-kusiner som missat att se den. Blev
lika glad även denna gång, och nu
snackar vi glädje som håller i sig i en
vecka. DET kallar jag en feelgood-film om
något. Sen var jag på cirkus också, då jag
och Gäbbish fick två gratis-biljetter stuckna
i händerna på oss 3 h innan föreställningen
som vi inte hade en aning om fanns.
Men vi gick dit, satte oss på träbänken och
tindrade med ögonen i 2 h. Jag tror att jag
var 10 bast sist jag var på cirkus.
Well, det här var ju i måndags, hos
Gäbbish och Mikkis. I onsdags kom Dauko
och Marie hit och trädgårdsfikade med
mig. Nanna kom ut och gjorde sällskap
också, mysigt. Får panik så fort jag träffar
henne nu för tiden bara. Hon flyttar nästa
fredag, och försvinner närmare storstaden,
precis som hon har sagt att hon ska göra
så länge jag har kännt henne. Så kul för
henne, också. Nu har jag ju någon att hälsa
på i Södertälje, helt plötsligt.
Mitt sommarlov bara går, och och jag bara jobbar. Bara en vecka kvar efter denna. Jag borde inte tänka så. "Bara en vecka kvar.. " Det är bara en vecka kvar innan Nanna flyttar. Det är bara dryga 3 veckor kvar innan Gäbbish drar till England som au pair.
Sämst: det är 4 veckor och 1 dag kvar med Roger.
En sak som har gjort mig på gott humör den här veckan är min fika med Sussi och Nanna i lördags.
Visa band brister aldrig.
Vel-sjukan
Idag är en dag som jag hade bestämt mig för att ta tillvara på ordentligt. Städa mitt rum, kanske hinna med att skissa på något nytt sy-projekt. Well. Jag sitter mitt i smeten på mitt golv, och har inte lust till att plocka av mitt skrivbord. Jag borde verkligen, det ser helt stökigt ut.
Jag och mamma åkte upp till shell förut och fikade med pappa, Danne och självaste Lasse Lejonkung (pappas vänner). Tanken slog mig nu att det är fredag idag, och att jag är rastlös som.. ja. alltid. Har spenderat större delen av veckan ute i Marka, och nu är jag helt enkelt så torr att jag inte har fantasi nog att komma på vad jag ska hitta på förutom det. Klockan är för jössenam redan kvart över sju, så min dag är väl pretty mush över nu. Ska ju upp och jobba om 7 timmar. Känns jobbigt att jag är för korkad för att fatta att jag faktiskt har ca 5 timmar kvar på kvällen innan sänggång.
Jag måste göra någonting kreativt innan jag blir galen. Måla, sy, skriva, fota, spela, filma? Vad som, bara det är något. Jag har ju möjlighet till iallafall hälften av alternativen. Synd bara att jag är för velig (och torr) för att komma på vad jag vill bara. Suck. Precis kass - ÅH.
deeyih.
----------------------------------------------
Je ne suis rien sans toi.
Vem syr med bara raksömmar?
Behöver ett tips på vad jag kan sysselsätta mig med idag. Varenda jävel tycks jobba (åh så jag skrattar åt dem), och mitt mest förekommande nöje, dvs att sy, är numera inte genomförbart då symaskinen är sönder. Pappa tyckte att jag kunde sy på hans "gamla Bettan" (typ), men jag ratade snabbt det förslaget då han påpekade att den bara kan göra raksömmar. Vem syr med bara raksömmar? Har heller inga målardukar som jag kan sysselsätta mig med, så jag är pretty mush körd idag.
Jag är Hoffe-frälst!
Hemma efter...
Är inte på humör att recensera men jag nämner Billie the vision and the dancers, hoffmaestro och Kaizers orchestra. Millencolin kan också få vara med bland dem.
Bine är bra på oväntade sätt, och jag är gladglad och väldigt lycklig med minnen / upplevelser från den här festivalen. Billie the vision nämner vi igen, mest för att lyckan svämmade över i några slags glädjetårar och glädjerop resten av kvällen. AH!
Vi ses där.
Juhänna: Vart håller du hus? Din present bleknar bort i mitt fönster.
Simon: Du vet vad jag tycker om det där.
Gabbi: Jag tänker på dig.
Vi slipper nog regn till helgen iallafall (thanks tv4 for answering to my prayers). Håhå alla, vi ses i Bolänge!
Först sommar.
sms från Dauko:
"hoho olga! jag hittade ett rätt skabbigt tält hemma som vi får ta! Jag tar med mig det på måndag så kan vi bygga upp det efter mötet. Det verkar vara helt iallafall. Bonne nuit :)"
Söt!
Sa hejdå till Alexandra idag. Det sög. Jag kan inte ta avsked. Verkligen inte. Jag håller fast vid höstens reseplaner sålänge, det blir bäst så. Det känns okej då. Lite mer "på återseende" istället.
Rogers reseplaner är kanske mindre roliga för min del, men är helt klart bra. Är grymt avundsjuk och lite arg för att jag vet om att jag sitter fast här i smeten iallafall i ett år till. Men först sommar, först sommar.
Lördag.
Vi upptäckte Kungers som inte var dåliga på något sätt och jag mosh-pittade mig framför scenen när Calis spelade. Jag skrek mig hes på Sugarplum, och jag dansade sönder min nacke på Ammotrack tillsammans med Simon. När Soundtrack of our lives spelade var jag trött och hade qurill att stötta mig mot/dansa med. Alla knallade vi sedan strategiskt bort till stationen och garanterade därmed en plats på bussen till Skövde. Kom hem när det börjat ljusna och var glad och trött. Dauko och jag åt natt-smörgåsar innan vi gick och lade oss.
Håller på att övertala Simon att följa med ut till vildmarken ikväll, för en schlagerafton hos Dauko. Tinnerts påhitt, även fast hon nu inte vet om hon ska följa med. Jag är så på, för alla människor är SÅ bra just nu.
Fast.. har inte pratat med Roger på en bra stund.
Toi et moi c'est comme tu sais,
comment mon coeur a succombe
---
Kul. Där försvann mitt goda humör. Nu är jag bara förbannad.
+ moms
Tu sense comme un gateau, vraiment.
Fräs.
Sen undrar jag.. Vad har hänt? Lite överallt. Någon som har tid, bryt isen och tystnaden, prata med mig. Vem som helst. Jag vill inte vara omgiven av tung luft som bär på fel saker.
Du har så mycket att ge.
Har spenderat 3 timmar i studion med Zandra, känner mig nöjd. Kom hem och upptäckte till min förvåning att det redan var kväll - tiden bara flyger förbi. Jag läste en bra lapp förut, som gjorde mig glad. Heja bra lappar.
Jag saknar saker just nu. Roger, visst, men andra saker också. Saker som inte går att ta på, och människorna som skapade dem. Vissa finns framför näsan på mig och andra var längesedan. Mest de sakerna som finns framför näsan som intresserar mig just nu. Vad har hänt med dem?
Mamma steker pannkakor nu, jag hinner jogga en stund innan det är mat. Off we go.
Minor Swing
I'd draw myself going in the right direction
Efter min power-frukost (ny träningsform) i morses kände jag mig faktiskt helt okej pigg trots nattens bravader och prövningar. Tisdagens planer gick i stöpet konstaterade jag förut, men känner att det är lika bra. En ledig kväll känns välbehövligt någongång under denna veckan för min del...
Man must dance senare idag, en annan knut i magen som jag lär behöva ta itu med. Ångest. Lite. Dauko har körkortsångest, något som jag, liten och o-myndig, slipper på en stund, till min lättnad.
Minor swing och geografi, here I come.