jenx

Jag mår höst. Mest så. Jävla höst, med sina snygga kläder
- varför ska den alltid vara så tuff?
Hur jag än gör så blir det så likt förbannat varje gång.
Höst är vackert, jag tycker om hösten, egentligen.
Jag älskar älskar kläderna på hösten, jag älskar
vädret. Jag älskar färgerna, jag älskar att
människors stil  "kryper fram" ur deras sommarskal.
Bara titta på kläderna!
Helt pötsligt finns det 1000 olika trender och färger
att välja mellan, till skillnad från sommaren.
Sommaren är varm och jobbig (om än så underbar),
iallafall klädmässigt. A-L-L-A ser likadana ut. Tråkigt.
Fler vågade färger åt folket!
Bara tanken på allt det här gör mig alldeles glad och
snurrig; "Vad ska jag ha på mig?" Det finns såååååå
mycket kläder, men så lite tid, har jag konstaterat.
Jag kanske ska satsa på att skaffa mig 365 outfits
och hänga in dem i min garderob, på led, som min
franskalärare. På så sätt skulle jag kunna avverka kläder rätt effektivt, typ; använda -> slänga. Höh, önsketänkande. (Slänga kläder? Aldrig. Jag sparar på allt.)                           Höst-glad brunett

Okej, jag förstår om detta får mig att verka jäkligt fåfäng. Men det är bara så, att kläder är någonting som gör mig glad. Jag klär sig utefter hur jag känner mig.

"Så.." tänker ni då, "varför är hösten så dålig då?".
Jo. Den - bara - är - det. Punkt.


Nu är jag depserat. Roger-är-inte-här, *sad*