jenx

"jag ska hälsa från Vallentin att han älskar dig!" var vad Elina fick höra strax innan vi rusade in i badrummet och låste dörren om oss. Äntligen ifred. Vi hade fått springa och kämpa för att undvika diverse puss- och kram- och tafs-attacker från tvillingarna i snart 2 timmar. 13 kan de nog ha vart, och de gick i min kusins klass. Alltså är de inte riktigt på samma nivå som andra i sin ålder. De var inte så LITE fräcka heller.
"kom och sätt dig i mitt knä, så ska vi åka hiss."  Teh hell? 13 år.
Kamera-mobilen dök upp hos den ena, och vad kunde vi göra? vi log såklart fint på kortet. Men när han frågade om mobilnummer hade jag helt plötsligt ingen mobil, och Elina hade bara lånat sin av en kompis. Vi trängde ihop oss på en pianopall för att slippa närkontakt med gästerna på kalaset. Hallå? tanken var att de skulle lyssna på oss, inte stressa ihjäl oss genom att attackera och ha sig.  Jag tror att jag nästan panik-skrattade tillslut över den absurda situationen. Obehagligt. Tänk dig den mest klemigaste, fullaste kille på en fest? mhmmm, iallafall någon kan känna igen sig. Kändes lite som en sådan, I tell you, det var mest bara obehagligt.